Barnkonventionen är FN:s rättsligt bindande konvention om barnets rättigheter. Den slår fast en enkel men radikal sak: barn är egna individer med egna rättigheter — inte föräldrarnas eller andra vuxnas ägodelar. Den består av 54 artiklar, har undertecknats av 196 länder, och UNICEF har i uppdrag att bevaka att länderna faktiskt lever upp till den. Här går vi igenom vad konventionen säger, vad UNICEF gör, och en sammanfattning av alla 54 artiklar.
Det här säger barnkonventionen
Barnkonventionen är den globala måttstocken för barns rättigheter, undertecknad av 196 länder. En sak sticker ut: trots att USA är världens största ekonomi är det det enda landet som ännu inte har ratificerat den.
Alla 54 artiklar är lika viktiga och hör ihop. Men fyra av dem räknas som grundläggande principer som alltid ska väga in när ett beslut rör barn:
- Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
- Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
- Alla barn har rätt till liv och utveckling.
- Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad.
Den sista principen är värd att stanna vid: barn har rätt att bli lyssnade på. Inte bara höras, utan tas på allvar i frågor som berör dem.
Vad UNICEF gör — och vad länderna ansvarar för
UNICEF har fått uppdraget att bevaka att länderna följer konventionen. I praktiken betyder det att arbeta nära regeringar för att komma åt grundorsakerna till att barns rättigheter kränks — att påverka lagar, system och attityder, inte bara lindra symtom.
En bärande tanke är att inget barn ska behöva vara beroende av välgörenhet. Ansvaret ligger på staten: varje land ska självt se till att barns grundläggande behov och rättigheter tillgodoses.
Hur länderna hålls ansvariga
Var femte år rapporterar varje land som skrivit under till FN:s barnrättskommitté om vad de gör för att leva upp till barns rättigheter. UNICEF fungerar som rådgivare till de 18 oberoende experter som granskar rapporterna och ger kritik.
Inte ens Sverige, som ofta lyfts fram som ett föregångsland, är undantaget. FN har riktat kritik mot Sverige för brister både i lagstiftningen och i hur den tillämpas i praktiken. Konventionen är med andra ord inte en avbockad punkt utan något att leva upp till löpande.
Sammanfattning av barnkonventionens 54 artiklar
Barnkonventionen antogs av Förenta Nationerna 1989. Här är en kort sammanfattning av samtliga 54 artiklar:
1. Alla barn har lika rättigheter och ska inte diskrimineras.
2. Barns bästa ska alltid komma i främsta rummet.
3. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
4. Barn har rätt att ha sin åsikt i alla frågor som berör dem.
5. Barns åsikter ska respekteras.
6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
7. Alla barn har rätt till ett namn och ett medborgarskap.
8. Barn har rätt att behålla sin identitet.
9. Barn har rätt att bo med sina föräldrar, om det inte är skadligt för barnet.
10. Barn har rätt att återförenas med sin familj om de separeras.
11. Barn ska inte bortföras eller föras ut ur landet på ett olagligt sätt.
12. Barn har rätt att uttrycka sin mening.
13. Barn har rätt till yttrandefrihet.
14. Barn har rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet.
15. Barn har rätt att sammankomster och att gå med i föreningar.
16. Barn har rätt till privatliv.
17. Barn har rätt till information från olika källor.
18. Föräldrar har det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling.
19. Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt och psykiskt våld.
20. Barn som inte kan bo med sin familj har rätt till särskilt skydd och hjälp.
21. Barn som adopteras ska ha samma rättigheter som andra barn.
22. Flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp.
23. Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt liv.
24. Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa.
25. Barn som placeras för omvårdnad, skydd eller behandling ska regelbundet få sin situation översyn.
26. Barn har rätt till social trygghet och socialförsäkring.
27. Barn har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard.
28. Alla barn har rätt till utbildning.
29. Utbildning ska syfta till barnets fulla utveckling.
30. Barn från minoriteter eller urfolk har rätt att utöva sin kultur, religion och språk.
31. Barn har rätt till lek, vila och fritid.
32. Barn ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och olämpligt arbete.
33. Barn ska skyddas mot narkotikamissbruk.
34. Barn ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och missbruk.
35. Barn ska skyddas mot trafficking och kidnapping.
36. Barn ska skyddas mot alla former av exploatering.
37. Barn har rätt att inte torteras eller behandlas eller straffas på ett grymt eller nedvärderande sätt. Barn ska inte heller frihetsberövas olagligt.
38. Barn ska skyddas mot väpnade konflikter.
39. Barn som utsatts för försummelse, exploatering, missbruk, tortyr eller väpnade konflikter har rätt till rehabilitering och social återanpassning.
40. Barn som anklagas eller döms för brott har rätt till respekt för sin värdighet, och rätten till rättvis och snabb prövning av sin sak.
41. Om lagarna i ett land skyddar barn bättre än barnkonventionen, gäller de lagarna.
42. Barnkonventionen ska göras känd för vuxna och barn.
43. En särskild kommitté – Kommittén för Barnets Rättigheter – skapas för att övervaka genomförandet av konventionen.
44. Alla länder som har ratificerat barnkonventionen måste rapportera till Kommittén för Barnets Rättigheter om hur de arbetar med konventionen.
45. UNICEF och andra specialiserade organisationer ska samarbeta med Kommittén och hjälpa till att genomföra barnkonventionen.
46. Bestämmelser om att en stat kan göra invändningar mot något i konventionen, om det inte överensstämmer med statens konstitution eller lagar.
47. Bestämmelser om att ändringar i konventionen kan föreslås av en stat och ska övervägas av generalförsamlingen.
48. Förklarar processen för att konventionen ska träda i kraft, dvs kravet att 20 länder måste ratificera den.
49. Beskriver hur och när konventionen kan ratificeras eller anslutas till av länder.
50. Förklarar processen för att göra ändringar i konventionen och hur de ändringarna blir bindande för länderna.
51. Detaljerar processen för att dra tillbaka sig (avsluta sitt deltagande) från konventionen.
52. Bestämmelser om att konventionen ska registreras i enlighet med Artikel 102 i FN:s stadga.
53. Förklarar att sekreteraren för FN kommer att informera alla medlemsländer om varje undertecknande, ratificering, anslutning, etc.
54. Bestämmer antalet original av konventionen, språken de är skrivna på, och var de ska arkiveras.
De är dock viktiga för att säkerställa konventionens genomförande och överensstämmelse på internationell nivå.
Så arbetar Optagonen med barns rättigheter och delaktighet
På Optagonen tar vi fasta på barns rätt att uttrycka sin åsikt och delta i kultur och skapande genom kreativa workshops i skolan. Vill du veta mer kan du utforska våra Skapande skola-workshops och hela vårt utbud av workshops. I våra workshops i kommuner runt om i landet, från Arvidsjaur till Ängelholm, ser vi konkret vad den fjärde grundprincipen betyder i praktiken: barn växer när de får göra sin röst hörd och skapa på sina egna villkor.
Vanliga frågor om barnkonventionen
Vad är barnkonventionen?
Barnkonventionen är FN:s konvention om barnets rättigheter – ett rättsligt bindande internationellt avtal som erkänner barn som individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.
Hur många artiklar har barnkonventionen och hur många länder har skrivit under?
Barnkonventionen består av 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en enhet. Den har undertecknare från 196 länder runt om i världen.
Vilka är barnkonventionens grundläggande principer?
Fyra artiklar har erkänts som grundläggande principer: att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, att alla barn har rätt till liv och utveckling, samt att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad.
Vilken roll har UNICEF i arbetet med barnkonventionen?
UNICEF har utsetts att övervaka att alla länder följer konventionens bestämmelser och samarbetar nära med regeringar för att angripa orsakerna till brott mot barns rättigheter. UNICEF fungerar också som rådgivare till de 18 oberoende experter som granskar ländernas rapporter.
