Vad menar vi med kulturbudget och kulturpolitik?
Vilka partier vill satsa på kulturen? Här jämför vi den ursprungliga statsbudgeten för 2026 och partiernas alternativ till den. Jämförelsen gäller kultur, medier, trossamfund och fritid, med en särskild genomgång av kulturstödet till skolor. Den omfattar inte senare ändringsbudgetar eller samtliga vallöften inför valet 2026.
Det är viktigt att börja med rätt siffra. För 2026 beslutade riksdagen om cirka 17,3 miljarder kronor till hela utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid. Det är alltså inte en renodlad kulturbudget. Området omfattar också bland annat folkbildning, idrott, medier och trossamfund. Riksdagens betänkande för 2026 visar hur ramen fördelas mellan flera anslag.
Kulturpolitik handlar därför både om hur mycket pengar som avsätts och om hur stöden utformas. Ett anslag kan riktas till regional kultur, folkbildning, barn och unga eller en viss kulturform. För skolor, kommuner och kulturaktörer är den praktiska utformningen ofta lika viktig som totalsumman.
Skillnaden mellan statlig budget, regional kultur och kommunala satsningar
Den statliga nivån beslutar om nationella ramar, myndigheter, institutioner och olika bidragssystem. I beslutet för 2026 går drygt 2,5 miljarder kronor till folkhögskolor, drygt 2,1 miljarder till stöd till idrotten och knappt 1,7 miljarder till regional kulturverksamhet. Beloppen gäller olika delar av samma breda utgiftsområde och ska därför inte läsas som en enda kulturpott.
Regioner och kommuner har samtidigt stor betydelse för det kulturutbud människor möter nära hemmet. Regionerna ansvarar för delar av den regionala kulturverksamheten, medan kommunerna ofta beslutar om bibliotek, kulturskolor, lokaler, föreningsstöd och lokala kulturprogram.
När man jämför ett budgetförslag behöver man därför kontrollera:
- om förslaget gäller statliga anslag eller kommunernas ekonomiska utrymme
- om pengarna är generella eller riktade till en viss verksamhet
- om regioner och kommuner behöver bidra med egen finansiering
- om satsningen är tillfällig eller ska ge långsiktiga planeringsförutsättningar
Varför frågan är viktig för skolor, kommuner och kulturaktörer
För skolor kan kulturpolitiken påverka möjligheten att anlita professionella kulturaktörer, genomföra skapande projekt och ge elever tillgång till olika uttrycksformer. För kommuner handlar det ofta om kapacitet: personal, lokaler, samordning och möjligheten att prioritera kultur när flera verksamheter konkurrerar om resurser.
Kulturaktörer påverkas av vilka stödformer som finns och hur förutsägbara de är. En tidsbegränsad projektbudget kan skapa aktivitet under ett år, medan mer långsiktiga anslag kan underlätta planering, anställningar och turnéer.
Vilka partier vill satsa på kulturen?
Alla åtta riksdagspartier ingår i jämförelsen. Men deras roller skiljer sig: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna bildar regering, medan Sverigedemokraterna är samarbetsparti. Kulturförslagen i budgetpropositionen för 2026 bygger på en överenskommelse mellan dessa fyra partier. S, V, C och MP lade fram egna budgetalternativ. Det framgår av regeringens presentation av kulturförslagen och regeringens beskrivning av Tidösamarbetet.
Här jämför vi den ursprungliga statsbudgeten för 2026 och alternativen till den, inte samtliga vallöften inför valet 2026 eller senare ändringsbudgetar. Ett politiskt mål är inte samma sak som ett beslutat anslag.
Översikt av alla åtta partier – samma budgetmått
Beloppen nedan avser hela utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid. Det omfattar även bland annat idrott och folkbildning. Oppositionens belopp är skillnaden mot regeringens förslag, avrundad till en decimal i miljoner kronor – inte en ökning jämfört med föregående år. De får inte beskrivas som enbart extra pengar till konst och kultur.
| Parti | Roll i budgeten för 2026 | Alternativ för hela utgiftsområde 17 |
|---|---|---|
| Centerpartiet (C) | Opposition | +769,3 miljoner kronor mot regeringens förslag |
| Kristdemokraterna (KD) | Regeringsparti | Gemensamt regeringsförslag, cirka 17,3 miljarder kronor totalt |
| Liberalerna (L) | Regeringsparti | Samma gemensamma regeringsförslag |
| Miljöpartiet (MP) | Opposition | +2 405,0 miljoner kronor mot regeringens förslag |
| Moderaterna (M) | Regeringsparti | Samma gemensamma regeringsförslag |
| Socialdemokraterna (S) | Opposition | +748,5 miljoner kronor mot regeringens förslag |
| Sverigedemokraterna (SD) | Samarbetsparti utanför regeringen | Medverkar i överenskommelsen bakom regeringens kulturförslag |
| Vänsterpartiet (V) | Opposition | +2 457,7 miljoner kronor mot regeringens förslag |
Källor: kulturutskottets jämförelse av utgiftsramarna och riksdagens beslut om anslagen. Utgiftsramen fastställdes den 26 november 2025. Riksdagen beslutade om fördelningen mellan anslagen den 3 december 2025. Oppositionens alternativ blev inte den beslutade budgeten.
Tabellen är alfabetisk och visar inte en rangordning av partiernas kulturpolitik. För att bedöma ett visst förslag behöver man också läsa vilka anslag partiet vill ändra, hur pengarna fördelas och vilka villkor som följer med stödet.
Så påverkar kulturbudgeten verksamhet i praktiken
Vad föreslog partierna för Skapande skola 2026?
Totalsumman för utgiftsområde 17 säger inte hur mycket som går till kultur i skolan. Här är förslagen för Skapande skola och de stöd som föreslogs ersätta anslaget.
| Budgetalternativ | Förslag för 2026 |
|---|---|
| Regeringen: M, KD och L, med SD | 226,464 miljoner kronor till anslaget Skapande skola. |
| Centerpartiet (C) och Vänsterpartiet (V) | Ingen avvikelse från regeringens belopp för just detta anslag. |
| Socialdemokraterna (S) | Avskaffa det befintliga anslaget och införa en kulturgaranti i skolan på 300 miljoner kronor. |
| Miljöpartiet (MP) | Ersätta Skapande skola med en kulturell allemansrätt på 300 miljoner kronor. |
S:s och MP:s förslag gällde ersättande anslag, inte 300 miljoner kronor ovanpå Skapande skola. Förslagen blev inte beslutad budget. Källa: kulturutskottets betänkande, anslagen 1:3, 99:1 och 99:6 samt bilaga 3.
Så fungerar Skapande skola för skolor
Det är skolhuvudmannen som söker bidraget från Kulturrådet. Insatserna ska komplettera skolans befintliga kulturverksamhet och ge elever möten med professionella kulturaktörer. Bidraget ersätter inte ordinarie undervisning. Se Kulturrådets villkor för Skapande skola.
Politiska beslut om kultur kan påverka vilka samarbeten skolor kan planera. Ett statligt anslag blir dock inte automatiskt en färdig aktivitet i klassrummet. Huvudman, kommun, skola och kulturaktör behöver ofta samordna innehåll, målgrupp, tider och lokaler.
Skapande Skola visar hur kulturpolitiska ambitioner kan kopplas till skolans vardag. För att en satsning ska fungera krävs både finansiering och praktiska förutsättningar: en ansvarig samordnare, tydlig förankring hos pedagogerna och ett upplägg som passar elevernas ålder.
Konsekvenser för kommuner och kulturförvaltningar
Kommuner behöver bedöma både kostnad och genomförbarhet. En aktivitet kan kräva lokal, teknik, personal, transport eller samarbete med en regional aktör. Därför kan en mindre riktad satsning ibland vara lättare att genomföra än en större, men otydligt formulerad, budgetpost.
Kommunala beslut påverkas också av framförhållningen. Om finansiering och uppdrag blir kända sent kan det vara svårt att boka kulturaktörer eller bygga en sammanhållen verksamhet. Långsiktighet, tydliga mål och enkel administration är därför viktiga jämförelsepunkter.
Konsekvenser för kulturaktörer och arrangörer
För kulturaktörer spelar det roll om stödet riktas till produktion, arrangemang, utbildning eller deltagande. Det påverkar vilka uppdrag som kan erbjudas och hur verksamheten organiseras.
Arrangörer behöver dessutom veta vem som fattar beslut, när medel betalas ut och vilka krav som följer med stödet. Kulturpolitik blir praktisk först när finansiering, ansvar och målgrupp hänger ihop.
Vilka frågor bör man jämföra mellan partierna?
Hur mycket vill partiet satsa?
Börja med beloppet, men stanna inte där. Kontrollera om jämförelsen gäller hela utgiftsområde 17, enbart kulturanslag eller flera ändrade utgiftsposter. Ett större totalbelopp behöver inte betyda att den verksamhet som en skola eller kommun efterfrågar får mer pengar.
Vem ska få del av pengarna?
Se efter om förslaget riktas till barn och unga, regionala institutioner, folkbildning, fria kulturaktörer eller kommunala verksamheter. Undersök också om stödet är öppet för många aktörer eller koncentreras till vissa institutioner och ändamål.
Vilka kulturformer prioriteras?
Jämför om partiet främst talar om scenkonst, litteratur, bild och form, musik, film, kulturarv, folkbildning eller digitalt skapande. En bred kulturpolitik kan ge fler ingångar, medan ett riktat stöd kan skapa större tydlighet inom ett avgränsat område.
Kulturens självständighet är också relevant att jämföra. I Scen & Films enkät, publicerad den 25 maj 2026, svarar företrädare för alla åtta riksdagspartier på frågor om bland annat konstnärlig frihet och finansiering. Svaren uttrycker partiernas ståndpunkter. De är varken Scen & Films egen bedömning eller beslutade budgetanslag.
När kultur ska bli aktivitet, inte bara policy
Exempel på hur satsningar kan omsättas i kreativa workshoppar
En politisk ambition om mer kultur för barn och unga behöver omsättas i en konkret situation. Det kan vara en musikworkshop där elever arbetar med text, rytm och inspelning, en berättarverkstad på ett bibliotek eller ett filmprojekt där deltagarna planerar och genomför en egen produktion.
I vår Låtskrivarverkstad får elever skriva, spela in och publicera en egen låt på Spotify. Upplägget visar hur eget skapande kan bli en konkret del av skolans kulturarbete när mål, tid och ansvar är tydliga.
När en workshop passar bättre än en traditionell föreställning
En föreställning ger eleverna möjlighet att möta ett färdigt konstnärligt verk. En workshop lägger i stället tyngdpunkten på deltagande, process och eget uttryck. Valet beror på syftet, elevgruppen, tiden och vilka resurser skolan eller kommunen har.
En workshop kan passa när målet är att eleverna ska skapa något tillsammans, prova en ny uttrycksform eller arbeta med ett tema i flera moment. En föreställning kan passa bättre när skolan vill samla många elever kring en gemensam kulturupplevelse.
Så kan vi hjälpa skolor och organisationer vidare
Relevanta workshoppar för barn, unga och personal
Vi på Optagonen arbetar med kreativa workshoppar inom bland annat musik, film, konst och skapande. Sedan 2015 har vi genomfört workshoppar för skolor, kommuner, företag och privatpersoner runt om i Sverige.
För skolor och kommuner kan olika upplägg passa beroende på målet:
- musikskapande och låtskrivning för elever som vill uttrycka sig genom text och ljud
- berättande, podcast och spoken word för språk, röst och samtal
- musikvideo, film och digitalt skapande för grupper som vill arbeta med bild och produktion
- kreativitetsinsatser för lärare och personal som vill utveckla arbetssätt i vardagen
Våra insatser för personal är ett separat erbjudande. Skapande skola är inte ett generellt stöd för personalutveckling eller skolans ordinarie verksamhet. Skolhuvudmannen behöver kontrollera att projektets innehåll och kostnader uppfyller Kulturrådets bidragsvillkor.
Det viktiga är att aktiviteten kopplas till målgruppen och den lokala planeringen. Därför börjar vi gärna med att förstå sammanhanget innan vi föreslår ett upplägg.
Länkar till Skapande Skola och kontakt
För skolor som vill koppla kultur till undervisningen är Skapande Skola en naturlig utgångspunkt. För kommuner, företag och andra organisationer som vill jämföra olika format går det också att se alla våra workshops.
Fundera på målgrupp, kulturform, tidsram och ansvar. Välj därefter ett upplägg som går att genomföra lokalt.
CTA: Se våra workshoppar och boka här
Vill ni omsätta kulturpolitiska mål i eget skapande för barn, unga eller personal? Boka en workshop så pratar vi om ett upplägg som passar er skola eller organisation.
